Jag älskar rymliga kök.
Många kök är praktiskt planerade. Och det är ju praktiskt… men gud så tråkigt. Överskåp och fläktkåpor och städgarderob eller stort skafferi. Det är exempel på ganska praktiska detaljer i ett kök. Överskåpen tynger ned hela dig när du står där och skär grönsaker till en sallad. Har du dessutom ytterligare en person med dig i köket som har fått för sig att plocka ur diskmaskinen samtidigt som du skär din sallad. Då lever du farligt. Skåpluckor slås upp på vid gavel. Det plockas och bärs och lyfts upp över huvudet. Rätt vad det är har du knockat pannan i hörnet på en öppen skåpsdörr. Fläktkåpor är också alltid i vägen. Speciellt när de monteras på den höjd ifrån spisen som leverantören föreskriver. Visst oset åker in där det ska. Men det går inte att hålla koll på vad som händer i grytorna. Det är rent av förfärligt för den som står vid spisen att behöva trycka in huvudet mellan spiskåpan och gulaschgrytan. Och allt slutar med en ofrivillig ångdusch i ansiktet. Städskåp… å vad trist. Ett stort högskåp som ger känslan av att välta sig över dig. Skafferi likaså. Står där på sina höga höjder och blickar överlägset ned på dig.
Min uppfattning är att jag själv ska vara den högsta punkten i mitt kök. Kalla det storhetsvansinne. Kanske är det ett barndomsminne som ligger och skaver. Var jag kanske för liten för att nå vattenkranen och höll på att kvävas av Marie-kex någon gång i femårsåldern? Eller kan det vara så att mitt behov av översitteri i köksregionen grundar sig i dåligt självförtroende? För är jag ”on-top-of-everything” så är jag liksom på toppen.
Därför gillar jag extra mycket Kviks kök. Här skulle man kunna sträcka ut sig i sin fulla längd och grabba en 5 kilos lax i stjärten. Svinga den med rak arm, som ett pariserhjul, runt, runt i köket. Utan att slå emot vare sig överskåp eller fläktkåpor.
Det kallar jag rymligt.
Kviks kök på dessa bilder kostar från 34000:- och uppåt. Inte så farligt med tanke på alla konster som kan göras i dessa kök.
www.kvik.se